29
Dec
2012
Filippinerna

På skoter runt Siquijor Island, till healing lady och hospital

Solnedgång - Siquijor Island i Filippinerna Solnedgång - Siquijor Island i Filippinerna
Hängmatta - Siquijor Island i FilippinernaSkoter på Siquijor Island i Filippinerna

Efter lite buss och båt från Moalboal äntrade vi ”färjan” som skulle ta oss till målet: Siquijor Island. En liten skruttig båt som redan i hamnen låg och gungade som en annan gungar efter sju Tequila. Turen bestod av att vi först djupdök ner mot havsbotten med en duns för att sedan långsamt klättra upp på vågen igen med havet forsande ner genom både tak och väggar. Flera av fönstrena var fastsurrade med tejp, så det var bara att hålla tummarna att tejpen var vattenfast. Hav varvades med himmel (/helvete), kräkningar med skrattet från femåringen som trodde han var på tivoli.

Att tro att vi sedan skulle hitta ett billigt och bra boende på stranden i San Juan över jul visade sig vara vår dåliga idé nummer två. Så vi fick hyra två mopeder och åka in och fråga på varje ställe. Från supersuperlyxiga Coco Grove Beach Resort till tältplatser på JJ’s Backpacker Village. Överallt ”fully booked”. Men tillslut, långt bort i andra änden av San Juan tornade det plötsligt upp sig: The Bruce – self-catered beach cottages, 1000 peso per natt. Så här bor vi nu, steker våra egna ägg och jordnötssåser, beställer kokosnötter från träden och laddar näthinnan med solnedgångsbakgrundsbilder.

Vi har även gjort ett nytt försök med att få till ett läkarbesök (mina öron igen). Den här gången var det faktiskt ett riktigt hospital. Dödligheten satt i skiten på väggarna och skrek. Blev inpekad till akutrummet och välkomnad att slå mig ned på någon blodfläckig brits tillsammans med en höggravid kvinna som såg ut som hon ville dö och en man med ett blodigt öga. Snart kom doktorn. Han pratade om sin svenska kompis, sitt spanska påbrå, sina egna öronproblem. Jag tänkte mest på den värkande kvinnan i hörnet. Fick fyra recept på värktabletter. Gratis. Tack och hej. Två timmar senare låg jag däckad i 39,5 graders feber. Det var min horisontala julafton. God jul!

Voodoo, black magic och healing är tydligen någon grej här på Siquijor Island. Och enligt kartan skulle det finnas en berömd healing lady. Så vi hyrde två skotrar för att leta rätt på henne. Uppe i bergen satt hon i en liten hydda. En skrynklig krokig gammalgammal lady med klarröda naglar och tår, hårfläta som doftade nyduschad tvål och pärlörehängen. Ett filippinskt par var redan där för att heala sina magproblem. Vi lät henne heala även våra. Själva healingen gick ut på att hon genom ett bamburör blåste bubblor i ett glas med vatten längs med ens kropp. När hon förde glaset längs med den sjuka delen av kroppen blev vattnet smutsigt. Hon blåste och bubblade så jag trodde hennes tunna kropp skulle svimma efter varje utandning. Efter ungefär tre skitiga glas av vatten var kroppen healad och vattnet rent. Så satte hon någon olja på fingertopparna gjorde korstecknet upprepade gånger på magen samtidigt som hon med sin krokiga rygg stod och viskade långa ramsor med huvudet tätt intill magen. Kanske hokuspokus. Men vart kom smutsen i vattnet ifrån? Och varför blev alla magar bra? Man fick i alla fall betala om och vad man ville.

När vi sedan skulle åka hem från vår healing lady startade inte den ena mopeden. Igen. Vi hade redan spenderat tre timmar på morgonen med att försöka få igång dem, ringa mopeduthyrare, vänta på mopeduthyrare, råka få igång mopeder, ringa och stoppa mopeduthyrare som redan var på väg, inte kunna starta mopeder ändå, ringa mopeduthyrare igen, vänta på mopeduthyrare igen och sedan vänta på att mopeduthyraren prompt skulle laga istället för att hämta nya ”only five minutes”. Hos healing lady fanns det ingen mobiltäckning. Som tur var bodde hon uppe i bergen. Så medan två åkte ner för att jaga mobiltäckning och ringa mopeduthyrare igenigen, rullade två ner den ostartade. Efter en halvtimmes väntande på mopeduthyrare startade plötsligt mopeden ÄNDÅ. Ja ni anar ju humöret vid det laget. Mopeduthyraren hade snart två mopeder i sitt stall igen.

Igår hyrde vi två bra mopeder för att åka runt hela ön. Den var större än vi trodde så mesta tiden spenderade vi på hjul, svishandes förbi risfält, frodiga lundar, friska havsfläktar och en och annan ko, katt, kyckling och killing.

Om två timmar åker vi tillbaka till Alona Beach för nyår. Gott nytt!

Du kanske också gillar:

Upcoming: 7 tyska städer på 7 dagar
Island – 9 favoritstopp att göra under en roadtrip
Roadtrip på Island – Västlandet och Sydlandet på 6 dagar
Roadtrip ensam på autobahn

7 Kommentarer

  1. Marcus Stenius

    Ja jag säger det samma, vilka äventyr och hur dramatiskt beskrivet, häftigt.!!! Frågan är bara om verkligheten var än mer häftig än beskrivningen. Det framgick inte helt tydligt om healingen var lika verksam för öron som magar. Håller tummarna för att det är så. Det är inte utan att en snart pensionerad pappa själ börjar bli orolig för Er framfart med båtar, mopeder, fallande kokosnötter, djupdykningar i alla möjliga varianter o medier. Håller tummarna för att Ni skall leva bra och gott till långt efter nyårets infallande. Väntar med spänning på nästa bloggtext innehållande meddelande om välmående öron och därtillhörande välmående personligheter.

  2. Marcus Stenius

    Tack för resbloggen för denna gång. Fantasierna får underhålla tills någon ny resa är på gång. Lycka till med arbete och det liv som är den största resan. Kanske nåt att blogga om.

  3. Pingback : Bloggutmaning: 10 resebilder | Fantasiresor

  4. Pingback : Fantasiresor Bloggutmaning: 10 resebilder • Fantasiresor

Kommentera

Arkiv

Prenumerera