Bland isberg i Qooroq-fjorden och Erik Rödes Qassiarsuk

Puttaarpoq betyder “han hoppar från ett isflak till ett annat” eller bara kort och gott ”han dansar”. 

En isbergsfjord är en sådan där plats som jag aldrig föreställt mig själv resa till. Tills jag en dag befann mig i en. Kryssandes fram i den grönländska isbergsfjorden Qooroq utanför Qassiarsuk. Antagligen den mest overkliga upplevelse jag varit med om. Som om jag vore Elsa i Frost. Eller kanske snarare den där lätt förvirrade snögubben Olof. I en värld fylld av blåa skiftningar, glittrande ytor och sylvassa kanter.

“I myter och sagor associeras is med femininitet och sexualitet. Havsis ansågs traditionellt ha skapats när en kvinnlig kannibal kastade sin Ulu – hennes halvmåneformade kvinnliga kniv – efter en jägare som flydde från henne i sin kajak.”

Ur en artikel i tidningen Labrador life som jag hittar på vägen hem.

Vad är egentligen ett isberg?

Grönland är, som du säkert redan vet, täckt av ungefär 80% is. Istäcket är flera hundra tusen år gammalt och det är det som man kallar för inlandsis. Vid kusterna bildar inlandsisen glaciärer som på många ställen smälter och släpper ifrån sig (“kalvar” som man säger) isberg ut i fjordarna. I Eriksfjord ligger Qooroq-fjorden – just en sådan isbergsfjord.

Isbergen som kalvats ut i fjorden består därmed av jättejättejättegammal is. Och precis som klyschan säger: det är bara toppen av dem du ser, ungefär 90% döljs i vattnet.

Drink på tusenårig is

Vi stannar till vid ett isberg och vår guide Simon hackar loss en bit is. Den ska sedan hackas till små isbitar för att blandas med Martini Bianco. När alkoholen hälls över isbitarna börjar de knäppa ungefär som kolsyra. Simon förklarar att det är den tusenåriga isen som innehåller luftbubblor som plötsligt kommer ut. Luften kan vara så gammal som 250.000 år och på den tiden fanns inga luftföroreningar utan luften var mycket renare. När den gamla luften möter dagens luft så uppstår små explosioner. Det är helt klart den häftigaste cocktailen jag serverats.

Kasuutta, som man säger här. Skål!

Qassiarsuk – Erik Rödes bosättning

Efter turen bland isberg är det dags att upptäcka det lilla samhället i land, Qassiarsuk. Byn där vikingen Erik Röde bosatte sig. För att dra historian kort: Erik Röde hade förvisats från Island och begav sig iväg västerut med sin båt. En prunkande sommardag år 982 anlände han till de södra delarna av Grönland. Han tyckte det såg himla frodigt ut så han bestämde att det fick heta Grönland. Han åkte och hämtade fler vikingar som alla bosatte sig i och kring Qassiarsuk. På den tiden kallades platsen Brattalid och det är fortfarande namnet som står utskrivet på Google Maps.

Idag bor det 89 personer i Qassiarsuk. Jag anländer dit en minst lika prunkande dag, exakt 1036 år senare.

Det första som möter mig när jag går iland i Qassiarsuk är två hästar. Sedan några får. Och så Erik Röde i skinande silverrustning blickandes ut över sin fjord. Eriksfjord. Faktum är att det är det enda livstecknet jag ser under mina två timmar i Qassiarsuk. Men den bedårande utsikten över fjorden, bergen i bakgrunden och topparna av isberg här och var gör det inte tråkigt för det. Lugnet och avlägsenheten från allt annat har en beroendeframkallande effekt.

Resa till Qassiarsuk

Till Qassiarsuk kan du komma för att vandra, paddla kajak, gå på inlandsisen, åka båt i fjordarna och besöka små fårgårdar. Själv blev jag extremt sugen på att komma hit för en längre ridtur. Åtta dagar till häst genom det grönländska landskapet är en ny dröm åtminstone på min lista.

Om du vill bo i Qassiarsuk så finns Leif Eriksson Hostel som kan vara en bra utgångspunkt om du inte vill boka en paketresa. Visit Greenland har också bra information och länkar till alla lokala researrangörer som finns.

Jag reste med Hurtigruten (var inbjuden som press) som gör olika båtresor till/runt Grönland. Du kan t ex åka med dem från Island till Grönland, och till Island går det i sin tur att ta färja för den som inte vill flyga.

Klimatförändringar och smältande isar

Det är förstås ofrånkomligt att inte prata om klimatförändringar när det kommer till just isberg. För är det någonstans där vi konkret kan se skillnad så är det i mängd inlandsis som försvinner (forskare säger att inlandsisen förlorat 10 miljarder ton is varje år sedan 2003). Är det då rätt att stödja turismen kring isberg? En förstås högst relevant fråga i sammanhanget.

Personligen tänker jag att det förstås är problematiskt. Om man tänker att alla plötsligt skulle resa för att se isbergen så skulle det inte vara hållbart. Men vilket resmål gäller inte det?

Jag uppmuntrar inte till turism där syftet är att checka av coola saker på en lista, men jag uppmuntrar att åka för att lära sig mer om omvärlden, folkgrupper och samhällen som tenderar att dö ut. Därför att jag är övertygad om att det gör oss till bättre medmänniskor, något världen också behöver för att överleva.

Eller som vår lokala guide Simon konstaterade: “Turism är vår viktigaste inkomstkälla till frihet”. Idag är Grönland till stor del beroende av subventioner från Danmark, något de allra flesta grönlänningar vill bryta sig helt fria från.

Hurtigruten som jag reste med jobbar aktivt med CSR-frågor och om du är intresserad av hur de tänker går det att läsa här.

Som sagt, en fråga som enligt mig inte har något jätteenkelt svar. Vore intressant att höra hur du tänker?

Här kan du läsa mer om min resa med Hurtigruten från Grönland till Kanada – i storm.

6 kommentarer

  1. Gick omedelbart in och nosade på den femdagars UNESCO-rundturen via Visit Greenland… Känner att jag genast måste till fjordar på Grönland som jag inte kan uttala namnet på, men som har minst ett Q i namnet, och spana in blå is.

Write a response

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng
Fantasiresor © Copyright 2018. All rights reserved.
Stäng