På reseskrivarkurs hos Vagabond

Förra helgen hängde jag på Vagabonds redaktion och drömde om att vara resereporter. Hade bokat in mig på deras reseskrivarkurs och blev 1 milj gånger ännu mer sugen på att jobba som resereporter. Även Annika Myhre som driver resbloggen Resfredag hade bokat in sig och vi spånade kring något slags bloggnätverk för svenska resebloggare. Kanske finns det fler som vill hänga på?

Glömde i min reseskrivariver helt bort att fota. Så fotot kommer från Päivi Wiberg som också deltog i kursen.

Kursen hölls av Barbro Janson Lundkvist, redaktör och Tobias Larsson, chefredaktör på Vagabond och på lördagskvällen gav de oss en skrivuppgift där vi skulle skildra en resa längs med valfri tunnelbanelinje. Vi hade till klockan 10 nästa dag på oss. Stress och ångest. Min resa resulterade hur som helst i detta miniresereportage:

En klassresa på tjugofem minuter – Från hörlurstystnad till Pressbyrån i Skäris

Det luktar riskaka och en aning aftershave. Ett gråhårigt par i skepparknäppta ullkappor diskuterar lågmält skönlitteratur. Vi andra lyssnar noggrant men med blicken parkerad på säkert avstånd från respektive grannes redan reserverade synfält. Nittio procent svarta kläder, nittio procent hörlurar.

Jag befinner mig på tunnelbanan vid Östermalmstorg. Flådiga Östermalm som toppar listan över de dyraste bostadsområdena i Stockholm. Men det räcker med tolv stationer på röda linjen i riktning Norsborg för att byta miljonärspalats mot miljonprogram.

– Asså har dom inte Pressbyrån i Alby?
Det är de där tio procenten som utökats drastiskt vid T-Centralen, bland annat med ett gäng tonåringar i mjukisbrallor och dunjackor från Vårby.
– Nej men de har en kiosk. Hallå vad ska jag skriva till Micke? Att vi varit i Akalla och Kungsan?
De lila naglarna greppar hårt kring en päron-Mer med misstänkt rött innehåll. Klockan är sex en lördagskväll och tåget får agera ungdomsgård.

Vi passerar Aspudden och lämnar samtidigt surdegar och toppluvor bakom oss. Det enda som påminner om att vi faktiskt måste vara kvar i Sverige är den blågula inredningen med Lasse Åbergs djurgårdsfärjor och kaknästorn i en brokig blandning som mest för tankarna till en deppig midsommardukning. Svenska Kyrkans annons fortsätter präktigt upplysa oss om att ”du ska dela ditt bröd för att mätta många”.

– Vad skulle vi göra i Skäris egentligen? Det är tjejen med päron-Mer som undrar.
– Det finns en Pressbyrån där.

Det är inte bara ljudvolymen som skruvats upp rejält i vagnen, även eneginivån har höjts. Nu hörs en potpurri av persiska, spanska och arabisk brytning. Jag blundar och låter mig skumpas iväg till varmare breddgrader. Kaspiska havet, Kalahariöknen. Fjorton stationer, tjugofem minuter: från Sturehof till världen. Och väl i Skärholmen en glass på Pressbyrån.

5 kommentarer

  1. Kul att ni pratat om ett nätverk för svenska resebloggare! När vi var på bloggresa i Marocko uppmärksammade vi att det fanns i Norge på ett helt annat sätt än i Sverige. Vi är glada om någon tar initiativet, men självklart är vi på! 🙂

    1. Av någon anledning hade era senaste kommentarer hamnat i skräppostmappen :-/ Men kul att ni också är sugna om det blir av!! Ja även i Finland verkar de jobba mycket mer ihop. Känns som det är dags för oss nu 🙂

  2. Hej,

    Later som en fin ide 🙂 Jag är fran Sverige, pluggade journalistik och foto pa Tollare Folkhögskola förut. Bor i Schweiz nu sedan 10 manader och jobbar här för att i slutet av aret aka ut och resa pa obestämd tid. Har länge velat bli resereporter och täkte starta nagot projekt/skriv/foto när det närmar sig… sa ja, tycker eran ide verkar spännande! vill gärna höra mer om det!

    Ha det fint,
    Gina

  3. Hej Regina! Nog vet jag vem du är 😉 Kul att du ska ut och resa!! Ska hålla dig uppdaterad om idéerna går framåt.
    /Sofia Zetterqvist

Write a response

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng
Fantasiresor © Copyright 2018. All rights reserved.
Stäng