Klockan fem över elva rullar det in på perrongen på Stockholms Central. Snälltåget med sitt klarröda lok som ska ta oss upp till Åre. Plattformen är fylld med bloggare som ska åka dit för samma bloggkonferens, eller winter workation som det kallas. Jag delar kupé med Jeanette och Katarina och till sällskap har vi tre andra damer som redan hunnit bädda ned sig och frågar nyfiket om våra resebloggar. Vi inser snabbt att vi har det där med resandet gemensamt.
Snälltåget har inte bara det typ gulligaste namnet, utan finare tåg får man nog även leta efter i Sverige. Tågkupéerna är inredda i mörkt trä på väggarna och med vinröda sammetssäten. Bistron, som här heter Krogen, känns som tagen ur en tågfilm med små vita tygbordslampor med guldfötter, mörkblåa tunga gardiner och bok-fond-vägg. Vi spelar in mästerverket ”Mordet på Åreexpressen” och dricker medsmugglad prosecco i Evelinas kupé.
Det är något visst med att krypa till kojs i sin lilla tågsäng och vaggas till sömns av tågets lätta gungningar. Gillar även att fantisera om allt man åker förbi därutanför fönstret i mörkret. Djur i skogen, en och annan stuga, kanske en ensam bilist som står och väntar på att få passera spåret vid någon avlägsen plats?
Klockan åtta dagen därpå anländer vi till Åre station och beger oss raka spåret till Åre Bageri för frukostbuffé. Återkommer med ett separat inlägg om de restauranger och kaféer vi besökte i Åre så lämnar det här så länge.
Manchester i backen och sol i nacken
Jag, Katarina och Emilia kastar oss nästan direkt upp i skidliften. Eller snarare: släpar oss svettiga av att ha stått för länge inomhus och provat pjäxor i för mycket kläder (varför lär man sig aldrig?) och med snoret rinnande i motvind upp med hala pjäxhelveten och stavar som spretar åt tretton olika håll. Men sedan händer det där magiska som alltid händer. När man väl står där på toppen, med Åresjön leende nere i dalen och en backe i manchester framför fötterna att kasta sig ut i. Det är då minnesbanken sakta raderar minnet av både den gigantiska foten som vecklades in i den alltid för trånga pjäxan och den uppmuntrande minen ”det ska vara så, den ska sitta åt”. Det är då man blir så att säga ett med naturen istället. Amen och hallelujah.
Någon dag senare åker jag skidor igen med Daniel och då får vi även ett par kisande solstrålar på oss. En sådan där perfekt skidåkning man sent glömmer. VM8:an blir min nya Årefavorit! ”Manchester i backen” min nya slogan.
Redo att kasta mig utför. Foto: Daniel / Dryden.
Daniel var ganska taggad han också.
Måste dock jobba på min vagabondform för fick mjölksyra i benen alltför tidigt.
Winter workation 2.0
Själva konferensen, Winter workation 2.0, arrangerades av bloggnätverket Influencers of Sweden. En konferens som egentligen är en så kallad uncoference. Dvs den har inget färdigt program med färdiga föreläsare, utan vem som helst kan skriva upp sig för att hålla en tjugominutersdragning om någonting som kan tänkas vara av intresse för svenska influencers.
Clara delar till exempel med sig kring hur hon skapat sin bloggstrategi.
Och Johanna berättar om hur man kan bygga varumärke.
Hanna håller i en workshop om att göra blomstermandala. Foto: Katarina / Äntligen vilse.
Det här med blomstermandala kan vara bästa sättet att fantasiresa till våren på.
Holiday Club Åre
Under hela Årevistelsen både bor och äter vi på Holiday Club Åre. Och efter att ha gjort det känns det svårt att komma tillbaka till Åre och bo någon annanstans. Förutom att hotellet ligger precis bredvid tågstationen, har en egen skiduthyrning och hundra meter till skidliften – så finns här en hel sauna world. Favoriten blev deras 45-gradiga bastu där man kan ligga på varma stenar och andas in eukalyptusånga. Jag och Katarina somnar där efter vår första skiddag i backen.
Jag delar rum med Katarina och första natten har vi den här fina utsikten över Åre by.
Dag två får vi sms ”nu kan ni gå och uppgradera er”. Det visar sig vara till hotellets enda svit!!!
Förutom den här sköna sängen och en alldeles egen bastu på rummet…
…så har vi det här mysiga vardagsrummet med saccosäckar och Smeg-kylskåp.
Säger bara: jag kommer tillbaka i sommar till den här första parkett-utsikten över Åresjön.
Holiday Clubs restaurang Grow serverar oss 100% vegetariskt under hela konferensen.
Skotertur med Åreguiderna
Förutom workshops, skidor och sauna world så består programmet även av några aktiviteter. Jag har bokat in mig på skoterturen! Sist jag åkte skoter körde jag 250 km i svindlande hastigheter över Svalbards oändliga snövidder. Så det känns nästan lite nostalgiskt att sätta sig på den igen. Jag fantasireser tillbaka till den där långsamma solnedgången som färgade Spetsbergen i korall.
Turen arrangeras av Åreguiderna.
Foto ovan och under t v: Jeanette Seflin. 
Jag delar skoter med Jeanette och tillsammans skumpar vi iväg in i den snöbeklädda skogen. 
Jag har saknat snön i Stockholm i år. Njuter av de frostiga träden. Foto: Jeanette Seflin. 
Caroline med sitt rosa fina hår. Passade så bra in mot den blåa snön.
Linda – arrangören bakom alltihop (tillsammans med Sara som jag inte lyckas fånga på bild).
Fikadags! Kaffe smakar nog aldrig så gott som ute i naturen. Foto t v: Linda / La Linda.
Boklansering för Yrke influencer
Linda har lanseringsmingel för sin nya bok ”Yrke: Influencer”. Så himlans stort! Och viktigt för branschen. Minns när hon satt och skrev på första synopsis när vi var i Civezza och nu är den liksom helt klar. Det inspirerar mig att ta tag i de där bokdrömmarna jag själv har. Kanske 2018 är året?
Fint omslag fotat av Elin och typsnitt handritat av Emilia.
Fick den signerad. Gillar extra mycket ”för att jag snart får resa med dig igen”. To be continued…
Tåg hem igen
Sedan bär det av med tåget hem igen. Bara två stopp och en halvtimme försenade. I år vill jag åka mer tåg än någonsin. Delvis på grund av att det förstås är bättre för miljön, och delvis eftersom det är så fruktansvärt mysigt. Vi satt och spånade på tågresan hur framtidens tåg skulle kunna se ut. Vilka möjligheter som finns. Där resan liksom börjar när man kliver på på Stockholm central och sedan är det bara en enda festlighet tills man är framme vid sin strand i Grekland. Typ. SJ: kontakta mig för idéer.
Upplevelsebakis, inte sur. Foto: Katarina / Äntligen vilse (som även tagit den översta bilden).
Hur tror du att framtidens tåg kommer att se ut?
Snacka om att fånga hela Åre-helgen i ett och samma inlägg! Ja, tåg är faktiskt himla fint även om jag de allra flesta gånger väljer flyget. Men, jag har ju upptäckt att det där med att sitta stilla i flera timmar är perfekt ur jobbsynpunkt så ska nog försöka prioritera räls framför luft nästa gång.
Haha ja jag funderade på att dela upp det men klämde in allt istället 🙂 Ja exakt, man får verkligen mycket mer gjort på tåget. Särskilt när det handlar om så korta sträckor. På flyget hinner man knappt komma upp innan det är dags att fälla upp stolsryggen igen.
Åh Åre-längtat efter detta underbara inlägget!
En gång åkte jag på konferens till Åre, där vi abonnerat hela tåget. Vi konfererade kreativt i kupéer såväl som gemensamma ytor och efter många effektiva timmar förvandlades tåget till ett rullande party med många olika delar. MAGiSKT!
Älskar tåg. Jäkla mysigt bara.
Men WOW! Låter fantastiskt! Mer abonnerade tåg säger jag bara. Tänk vad mycket man kunde göra 🙂
Åh jag minns när alla våra långsistanståg hette snälltåg innan X2000 tog över som riktigt snabbtåg. Nu tycker jag namnet är lite lustigt eftersom de är långsammast men ja, klart mysiga. Så där såg restaurangvagnarna ut på SJ:s gamla snälltåg och oj så jag saknar det. Så civiliserat att rulla fram sittande vid ett ordentligt bord.
Vilken lyx att alla restaurangvagnar såg ut så där! Ibland var det minsann bättre förr 🙂
Vilket grymt äventyr! Och vilket fancy tåg! Igår såg jag SATC-avsnittet när dom åker tåg till San Fransisco och damn var förbannad jag blev på gnällspikarna. Bestämde mig för att köra en repris av alla säsongerna – och blir bara argare och argare av deras verklighetsuppfattning, kvinnosyn – och manssyn. Alltså herregud. Och det hyllade halva världen? Hade något liknande sänts nu hade det blivit uppror. Ny kom jag visst in på ett helt annat spår här. Men var väl tvungen att få ur mig min nyupptäckta ilska haha.
Haha åh måste genast kolla på det. Var väldigt längesedan jag såg SATC men kan tänka mig att det inte står sig lika bra idag som då. Men man kanske får tänka att de ändå var bra för sin tid? Jämställdhetskampen verkar ju behöva gå framåt med mini-steg för att alla segproppar ska hinna med…
haha så härligt inlägg! Jag lever mig tillbaka direkt.
1. Manchester i backen – fattar fortfarande inte den grejen alltså. Det enda jag ser är is i årebacken och känner stressen :/
2. Ja, ge mig en liten bok i år. Jag vill läsa. Alltså Hemingway är snart slut så kan def tänka mig en Zetterqvist till hösten.
3. Hmm. min lugg. Klippte den igår. Det är tur det säger jag bara.
4. haha upplevelsebakis. Du ser verkligen ut som miss sur mumin. 🙂 haha årets bild.
Haha 1 – you will get there!
2. Gillar det skarpt. Efter Hemingway kommer Zetterqvist. Kan leva med det 😀
3. Tänkte inte alls på luggen.
4. I know. Ser ut som en mördare på rymmen.
De tär så himla roligt att kika in hos alla som var med i Åre och se dagarna ur deras perspektiv 🙂 Så fina bilder från backen!