Det började i Leonardo Da Vincis farmors hus

Det var inte bara min sjätte födelsedag den där syrendoftande junidagen år 1994. Det var även dagen då jag skulle bli både resbiten och italienfantast för alltid.

Bloggaren Jennifer Sandström har en kul julkalender där hon varje dag låter olika resebloggare skriva om ett fint minne. Idag är det min tur att gästa hennes blogg, och jag skriver om min allra första riktiga utlandssemester och fantasiresandet inför den. Men blev så taggad på att blogga mer om den där resan, så här kommer ett kompletterande inlägg (men läs gästblogginlägget först!).

”25 km väster om Florens på 300 meters höjd över havet intill Montalbanobergen ligger fattoria di Bacchereto i provinsen Carmignano. Här bodde jag några februaridagar i Leonardo da Vincis farmors hus. Det enda ljud jag hörde när jag slog upp luckorna var från ett porlande vattendrag och sällan, inte ens under sommarens heta dagar, lär detta rogivande ljud upphöra.”

Om huset vi hade hyrt ur boken Toscana av Martha Högström.

Min äldre kusin Hanna och jag målar av de spetsiga cypresserna och blånande bergen.

Min familj och mina finska släktingar hade alltså hyrt ett hus på en vingård i Toscana (<3). Inte bara ett hus: Leonardo da Vincis farmors hus! Mina föräldrar som var anti-charter redan då, hade snokat upp Tema Toscana som ordnar skräddarsydda resor. Idag superpoppis och ganska dyrt, men då ett ganska nystartat och personligt familjeföretag.

Fattoria di Bacchereto där vi bodde.

Systrarna Zetterqvist på promenad i världen. Jag = störst.

Och ja det var där och då jag blev biten för livet. Inte av den listige skorpionen som hade gömt sig under trappen där vi brukade sticka in handen för att hämta nyckeln, utan av den där aldrig sinande reslusten. Av Italien.

Vi kokade spaghetti i köket (Leonardo da Vinci’s farmors alltså *hosthost*), åt frukost under vinrankorna, målade toscanska kullar, klappade keltörstiga katter, ja, så mycket mer minns jag nog inte förutom att det är en sådan där första smak av världen som jag hoppas att jag själv någon dag får bjuda mina eventuella barn på.

Jag och mina systrar på en fantasiresa någonstans i världen.