26
Mar
2017

En dröm 78 grader norr om polcirkeln – Svalbard

”Jeg beklager, men jeg er tuvngen å bestille videre til neste fly. Det går i morgen”. Det finns stunder då norskan är det gulligaste språket på jorden, och så finns det stunder då den där ogenerat glada melodin har totalt motsatt effekt: typ när jag precis har missat min anslutning i Oslo och får spendera en oplanerad övernattning på flygplatsen eftersom flygen bara går en gång om dagen. Nåväl. Jag var ju ändå på väg rakt in i min dröm: SVALBARD.

Så, ett dygn försenad, landar jag alltså i Longyearbyen. Sjuttioåtta grader norr om polcirkeln. Ja, faktum är, att det är så långt norr ut du kan flyga med reguljärflyg. Under den tio minuter långa bilresan från flygplatsen till Spitsbergen Hotel, där jag ska spendera första natten, hinner jag färdas förbi sagolika dimslöjor över Norra Ishavet och se Spetsbergen förgyllas i korall. Som om jag landat mitt i drömmen. Äntligen är jag där.


Svalbard består av 2000 människor, 3000 isbjörnar och 4000 snöskotrar.

Det är magiskt. Landskapet. De oändliga vidderna, de orörda topparna, naturen i högsta maktposition. Snön som liksom aldrig tycks vara just vit utan snarare turkos, marinblå, persikorosa, magenta, purpur. Den nypande polarkylan och de nyfikna ishavsvindar som skvallrar om platser du aldrig kunnat drömma om.

Svalbard består av flera öar och den största av dem heter Spetsbergen. Det är i princip bara här du hittar människor, de flesta av dem i huvudstaden Longyearbyen. En stad som överraskar på många sätt med sin livfullhet (mer om det i ett separat inlägg snart). Runtomkring Longyearbyen finns många övergivna gruvor vars kolsvarta metallskelett ger en dramatisk kontrast till det annars ljusa snölandskapet. Gruvindustrin utgör en av Svalbards tre största inkomstkällor. De andra två är forskning och turism.




Resan till Svalbard var en pressresa arrangerad av Hurtigruten som, förutom de ikoniska färjeturerna genom norska fjordar, även ordnar expeditioner till Svalbard (och Antarktis som nu är högt på min lista). På resan var det jag och ett gäng resebloggare från USA, Kina, England, Frankrike och Norge. En morgon kom den försynta kinesiska bloggaren Aurora med en bild i sin telefon, ”Is that you?”. Där var jag kramandes ett lurvigt litet lamadjur. Det visade sig att vi redan hade rest ihop i Tyrolen. Kul liksom!!! (Men fy för mitt minne.)



Under vad som tillslut blev fem nätter hann jag bo på tre olika hotell, åka snöskoter totalt nästan trehundra kilometer, följa efter isbjörnarnas fotspår, se både valross och fjällräv, upptäcka övergivna ryska gruvbyar, åka in flera kilometer in i en aktiv gruva, se norrsken nästan varje natt, och smaka världens mest nordligast tillverkade chokladpraliner, ruccola och öl bryggt på glaciärvatten.








Och så var det norrskenet. Jag har skrivit om fina norrskensupplevelser här i bloggen tidigare, men det vi såg i staden Svea på Svalbard slår alla mina drömmar om hur ett norrsken kan vara. Till och med gänget med väskorna fulla av fem objektiv, tre kamerahus och två stativ, gav tillslut upp och lät kamerorna stå till förmån för verkligheten. Det var helt enkelt för magnifikt för att fånga på bild. Tänk dig nyårsraketer på nyårsafton. Fast i tystnad!

Här kommer ändå mitt taffliga försök utan stativ:



På Svalbard råder föga förvånande både polarklimat och polarnatt. När jag är där har det varit mörkt i precis fyra månader. Men dagen då jag ska åka hem igen, den åttonde mars, är dagen då detta förändras. Prästen står och tvättar sin snöskoter utanför kyrkan när vi åker förbi, och någon timme senare tar byborna sina snöskotrar för att samlas uppe på klippan med utsikt över staden. Det är nämligen något fantastiskt som kommer att ske: solens återkomst! Det är solfest. Vi anländer någon timme efter att ceremonin har slutat, och jag går fram till klippkanten för att känna kraften i de där vaga solstrålarna genom molnlagret. Heja solen! Heja livet!



Resan var en pressresa arrangerad av Hurtigruten. Orden, åsikterna och bilderna är dock enbart mina egna.

Om du vill vara säker på att inte missa mina kommande inlägg om Svalbard så rekommenderar jag dig att antingen följa bloggen på Facebook, Bloglovin eller via e-post.

Du kanske också gillar:

Att göra på norra Gotland – Fantasiresors 11 favoriter
På besök i Sameland och konsten att mata en ren
En spaning från bloggkonferens i Helsingfors – NBE 2017
Nattåg till Kiruna och Abisko nationalpark

23 Kommentarer

  1. emolis

    Vilka bilder!! Vi var på Svalbard i somras och jag har aldrig sett så fantastisk natur någonsin. Så det är extra roligt att se dina bilder vintertid. Vill så gärna se norrsken någon gång, men har aldrig haft någon tur när jag varit i sådana områden och som skåning lär jag ju inte få se något på hemmaplan.

    1. Skulle gärna åka dit på sommaren också. Kan tänka mig att det är väldigt annorlunda, men magiskt på sitt sätt. Ja åh hoppas verkligen du får uppleva det! Särskilt ett sådant där supermäktigt!

  2. Oj vilken resa!! Ser helt magiskt ut! Du är verkligen duktig å att förmedla känslan genom linsen. Och genom orden.
    Otroligt inspirerande inlägg, förstår att du fått mersmak. Kul med ett så udda men ändå storslaget resmål!

  3. Jag har inte hunnit läsa det här inlägget förrän nu och alltså…. Herrejösses. Vilka landskap och vilken drömmig resa. Gissar att den kommer ha en särskild plats bland dina minnen! Och vad fint du lyckades fånga allt, verkligen perfekta foton.

  4. Pingback : On Instagram | Mars 2017 - DISCOVERING THE PLANET

  5. Pingback : 250 km på snöskoter över Spetsbergen | Fantasiresor

Kommentera

Arkiv

Prenumerera