Har de senaste tre somrarna tänkt att jag ska åka upp till svenska tystnaden. Packa en ryggsäck, snöra på sköna vandringsskor, peka ut över något oändligt stort landskap och bara följa mitt finger rakt ditåt. Över knastrande lav, genom porlande bäckar. Titta på blommor jag aldrig kommer lära mig namnet på, sjunga Vi gå över daggstänkta, dricka termoskaffe. Kanske lyckas jag få till det den här sommaren?
Write a response