En natt i Dublin

24 november, 2019

Resa i betalt samarbete med Tourism Ireland.

Det är något särskilt med städer som inte bygger på höjden. Dublins gator utgörs till stor del av fyravåningshus och tegelfasader. Men tro för all del inte att det gör staden till något sömnigt radhusområde. Varenda gata är istället kantad av hippa kaféer, livliga barer och restauranger med butiksskyltar som förför varenda typografiälskare. Det är som om Berlins coolhet har parats med sötheten från Sigtunas gränder.

Jag och Katarina spenderade knappt ett dygn i Dublin i oktober. Här kommer några tips från det vi hann med.

Dublin – tips på restauranger och godisbutik!

Dublin i Irland – mina tips på saker att göra där

Mina tips på saker att göra i Dublin

#1. Fish and chips på Leo Burdock

”De är ganska stora” förklarar den försynta herren bakom disken när vi beställer två stycken fish and chips. Vi ändrar oss till en och är glada över det när vi väl får den enorma portionen.

Leo Burdock ska enligt vår research vara ett av Dublins bästa ställen för en fish and chips. Restaurangen finns på flera platser i Dublin men den vi går till är den allra första och ligger i Christchurch. ”Dublin’s oldest chipper” lyder markisen utanför.

Restaurangen är mer ett gatukök än en restaurang, här finns bara några ståplatser. Mannen bakom disken tipsar oss istället om att gå och sätta oss i St. Patrick’s Park några hundra meter längre ned på gatan.

Paketet är noga inslaget i brunt papper och sedan ett lager vitt. Det som gömmer sig därinne gör inte heller så mycket väsen av sig rent färgmässigt, det är en enormt stor panerad gulbeige fiskbit och ett gäng stora pommes frites i samma nyans. Ingen sås, ingen citron, inget mer. Jag har ärligt talat aldrig förstått grejen med fish and chips tidigare, har bara tyckt det varit just väldigt beigt, torrt och smaklöst. Men det här mina vänner! Det är så mums så jag dräglar bara jag skriver om det. Deras pommes frites är dränkta i vinäger och fisken precis lagom friterad för att göra allt sådär saftigt och smakrikt så att smaklökarna åker iväg på en egen liten fantasiresa.

#2. Kanelbullefika på Simon’s Place

Du heter Simon och du har ett ställe. Klart det ska heta ”Simons ställe” då. Simon’s Place ligger precis intill vårt hotell i Dublin, och precis som namnet avslöjar är atmosfären mycket avslappnad. Här känns det som att tiden stått stilla, samtidigt som det osar charmigt av både personlighet och bulle. Här har jag läst att Simons kanelbullar (cinnamon buns) är något extraordinärt, så vi köper varsin bulle och kopp kaffe och slår oss ned vid ett knallgrönt bord.

Bullarna ser ungefär lika avslappnade ut som stället, vi håller på att missa dem där de ligger uppslängda på en tallrik i disken. Men hos Simon är det insidan som räknas. Och just bullarnas är en mycket smörig blandning av kanelkräm och krispigt socker. En kanelbulle värd en omväg med andra ord.

#3. Bokhandeln Books Upstairs

När jag besöker en storstad så finns det vissa saker jag alltid letar upp. En sådan sak brukar vara en lokal bokhandel. Inte så mycket för att jag brukar köpa massor av böcker, utan mest för att jag älskar att bläddra i fina böcker och se vad som skrivits om just den staden. Gillar även känslan av att vara omgiven av hyllplan med många år av klokhet.

Dublin är ju dessutom något av litteraturens stad med författare som Oscar Wilde, James Joyce, och Samuel Beckett som kommer härifrån så ett stopp på en bokhandel känns nästan som ett måste.

En av de mest kända bokhandlarna i Dublin är Books Upstairs som vi råkar passera på vår promenad genom staden. Här hittar vi allt ifrån reselitteratur till irländska kvinnliga poeter och vackra bokomslag som får min visuella hjärnhalva att vilja köpa dem bara för utsidans skull. Där finns även ett litteraturkafé som ska vara värt ett besök, tyvärr är det stängt när vi är där.

#4. I Kalles chokladfabrik a.k.a. Aunty Nellie’s sweet shop

Burkarna med karameller står uppradade ända upp till taket i Aunty Nellie’s godisbutik. Där är klubbor och karameller, fudge i alla möjliga färger och former, vackra burkar och retro-godis à la 90-talets fredagsmys.

”Sweets you will always remember, and sweets you thought you had forgotten”
Som Aunty Nellie’s sweet shop själva säger på sin hemsida.

Katarina köper oss varsin lakritspipa och lite nödproviant till vår vandring i Wicklows nationalpark senare under resan. Jag har redan börjat spåna på min nya blogg ”Sofia och chokladfabriken”, vad tror du?

#5. Jakten på den hemliga cocktailklubben

Vi har hört att Vintage Cocktail Club ska vara något särskilt. Bilderna på Google gör oss extra taggade på klassiska drinkar i filmisk miljö. Men efter att ha snurrat runt platsen där baren enligt adressen ska ligga i säkert tjugo minuter håller vi på att ge upp. Tills vi ser tre små bokstäver på en mycket diskret dörr som säger ”VCC”. Plötsligt inser vi att det måste vara en förkortning för baren.

Dörren saknar handtag så vi ringer på den lilla ringklockan bredvid. Och väntar. Tillslut kommer det ner en tjej som säger att det tyvärr redan är fullt. Vi gör ytterligare två försök under kvällen men platserna verkar högst åtråvärda. Tillslut får vi ge upp. Så tips nummer fem är till ett ställe jag själv aldrig lyckades besöka men gärna hade velat, och själva tipset är: boka bord i förväg!

#6. The temple bar – turisternas högvarter

Temple bar är både en bar och ett kvarter i Dublin, ibland även kallat the Cultural Quarter. Antagligen stadens mest turistiga område, det känns lite som Dublins motsvarighet till Gamla stan i Stockholm. Baren Temple bar uppfyller alla de irländska klyschor du som turist ofta vill ha: det är mörkt, mycket folk, liveband på scen, stämsång, Whiskey and the jar och skummande Guinness på långa banor.

Vi nöjer oss med en öl i ett mycket trångt hörn, innan vi går vidare i Dublin-natten.

#7. Förrätt på Wollen Mills

Medan vi väntar på att få plats på tips #8 här i listan, tar vi en sväng inom det närliggande The Wollen Mills. Det är en flera våningar hög gammal byggnad som nu rymmer restaurangen och baren med samma namn men även restaurangen Winding Stair. Winding Stair har sedan 70-talet varit en plats dit författare och poeter kommit för att skriva i fåtöljerna, även James Joyce sägs ha jobbat här.

Vi beställer in en caprese med burrata, en fondue på tre irländska ostar och varsin margarita. Det är mycket gott och mysigt, och definitivt ett ställe jag skulle vilja komma tillbaka till.

#8. En tryffelpasta på Terra Madre café

”You had me at truffle”. Jag har läst om ett ställe som ska ha bra tryffelpasta: Terra Madre café. Men dumt att äta italienskt när man är i Irland, tänker vi och går istället förbi restaurangen för att ”bara spana lite”.

Doften av tryffel och mustigt rödvin som slår emot oss när vi kikar in i den lilla lokalen är så beroendeframkallande att det inte gör något att vi inte får bord förrän om en timme trots att vi redan är dödshungriga.

Terra Madre café är ett väldigt litet ställe som drivs av en excentrisk italienare. Han serverar, skrattar och småsnackar med gästerna på sin brutna engelska. Precis som man vill ha det. Rekommenderar en visit och att boka bordet i förväg, stället är populärt.

Vårt boende i Dublin: Kellys Hotel

På Kellys Hotel bor vi precis intill Creative Quarter med gångavstånd till allt vi behöver. Kellys är ett mindre boutique hotel och vi bor i ett vitt och ljust rum högst upp med fönster mot gatan. Ett sådant där gammalt fönster som man öppnar genom att skjuta det uppåt och som de i filmer brukar sitta och röka i med foten dinglades ovanför Manhattan.

Om du kan välja bort frukosten och istället äta ute på något av de mängder av mysiga kaféer som staden bjuder på, så gör det. Eller förresten: gör det oavsett. Men förutom frukosten så är hotellet mycket charmigt med en liten bar vid receptionen och hjälpsam personal.

Prisexempel: om du bokar mer än 30 dagar i förväg kostar det 79 euro för ett enkelrum.