Med häst och vagn på Irland

För elva år sedan började jag fantasiresa med häst och vagn över irländska kullar. Jag hade hittat ett foto på en färgglad trävagn i ett mulet Irland och blev så fruktansvärt sugen att jag några år senare även bloggade om drömmen:

”Jag skulle fixa några robusta hästar med lockigt hovskägg och spänna dem framför en husvagn i trä. Lunka fram över gröna lena kullar, genom pittoreska byar, dricka te hos en krokig greve bland tinnar och torn, surra grimskaftet runt en lyktstolpe för en skummande Guinness med den lokala versionen av “Whiskey in the jar”

I september blev fantasiresan om häst och vagn på Irland verklighet. Om den var lika poetisk även i praktiken? Följ med, som jag hade sagt om det här var ett reseprogram på tv.

Glamping hos Clissmann Horse Caravans

När chauffören Andy släpper av oss på parkeringen till Clissmann Horse Caravans är min förväntan så stor att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. John som är en av hästskötarna visar oss till vår färgglada vagn. Eftersom vi bara har en natt här (tyvärr) hinner vi inte åka någon av de längre turerna och därför ska vi även sova i en av de permanenta vagnarna intill stallet. Förutom att man kan hyra både häst och vagn för att köra runt själv i det irländska landskapet, så har de även vagnar som alltid står på deras glamping för den som av någon outgrundlig anledning inte skulle vilja köra med häst.

Glamping – en glamourös version av camping.

Glamping i Irland
Välkommen till Clissmann Horse Caravans.
Häst och vagn på Irland
Vagnar som används för turerna.
Glamping på Irland
Permanenta vagnar som alltid står här. Den närmast ska vi sova i!

Trävagnarna är likadana oavsett om de dras av en häst eller står på glampingen. Inuti har de ett bord och två soffor, en lite större soffa och ett litet kök. Där finns också en mini-garderob och en byrå med en spegel ovanför. Sofforna fäller man ned när man ska sova och kuddar och täcken ligger i en låda under sofflocket. Gardinerna är blommiga och sofforna randiga i skalans alla färger. På det lilla bordet står en gul plastblomma och en knallturkos presskanna. Det känns verkligen som en liten sommarstuga – men på hjul.

I vagnarna finns det inte el eller rinnande vatten utan det är gasspis och gaslampor som gäller och en stor dunk med vatten. Mat står man för själv, men intill stallet finns kylskåp att låna och även kylboxar med kylklabbar att ta med in i vagnen. Där finns också duschar, riktiga toaletter och ett uppvärmt sällskapsrum för väldigt regniga dagar. Vagnarna rymmer fyra personer, men jag skulle nog inte vara mer än två vuxna i så fall.

Glamping på Irland - med häst och vagn
Glamping på Irland - med häst och vagn
Jag gör resan ihop med Katarina från Äntligen vilse.

Neasa heter kvinnan som idag driver stället och hon är i princip uppvuxen i vagnarna. ”För många kan det kanske verka som ett konstigt liv jag lever, men jag vet ingenting annat”, säger Neasa och pussar hästen Tango med den hängande underläppen på mulen. Det var hennes pappa som startade Clissmann för exakt femtio år sedan, år 1969. Det är även han som har byggt alla trävagnarna med inspiration från romerna.

Under åren har det funnits flera olika firmor i Irland med den här typen av koncept, men idag är Clissmann i princip ensamma. Det innebär däremot inte att de har svårt att få gäster, tvärtom. Det blir snabbt uppbokat, och många av gästerna är sådana som alltid återkommer.

Glamping på Irland - med häst och vagn
En mycket nöjd Fantasiresor. Foto: Äntligen vilse.

Lunch på Irlands äldsta väveri

Innan vi beger oss ut på tur med en av hästarna måste lunch intas. Så vi passar på att lifta med Alan, Neasas partner, till den närliggande orten Avoca village. Där finns delikat lunch och enorma bakverk. Där finns även Irlands äldsta väveri, Avoca Mill från 1723, som man dessutom får gå igenom och titta i samtidigt som de väver. Beundrar de där vävdamerna och -farbrödernas tålamod, minns själv hur rastlösheten kröp i min kropp under vävlektionerna i skolan (även om det blev en matta – av jeans till textillärarens förtret – tillslut).

Intill lunchrestaurangen finns en butik där vackra vävda saker i ull säljs. Blir så sugen på en beige kappa (den här) men hindrar mig i sista sekund.

Avoca Mill på Irland
Lunch vid Avoca Mill Irland
Väveri Avoca Mill Irland

Dags för avfärd – äntligen med häst och vagn på Irland

Efter lunch är det dags för avfärd. I vanliga fall får man en halvdags introduktion så att man sedan kan köra hästen helt själv ut på egna äventyr. Men eftersom vi återigen inte har tillräckligt med tid så ska kusken John följa med oss. John har jobbat på Clissmann i 32 år och nickar leende när jag konstaterar att han ju måste ha världens bästa jobb.

Let us know how long you want to be out, we can do one hour, two hours, or…”.
”Just take the longest one” säger jag och Katarina i munnen på varandra.

Glamping på Irland - med häst och vagn
John, Bravo och vår vagn.
Med häst och vagn på Irland
I brantare uppförsbackar hoppar vi ur vagnen för att hjälpa Bravo på traven – bokstavligt talat.
Glamping på Irland - med häst och vagn

Med solkräm på mulen

Vår häst heter Bravo. Bravo är en tinkerhäst, skäck med lurvigt hovskägg och rosa mule, precis som hästen i mina fantasiresor alltid haft. Alla Clissmanns cirka trettio hästar är tinkerhästar, eller Irish Cob som de ibland kallas, en irländsk hästras som användes just av resandefolket. Neasa berättar att deras ljusrosa mular är jättekänsliga och måste smörjas in med solkräm soliga dagar. Under förra sommarens värmebölja var hon tvungen att tömma hela den lokala matbutikens solkrämslager för att kunna smörja in alla sina hästmular.

Med häst och vagn på Irland.
Tinkerhästen Bravo – med häst och vagn på Irland.
Med häst och vagn på Irland.
Färgglada trävagnar på Irland.

Klippetiklappeti

Bravos hovar mot den hårda asfalten, det lätta vaggandet i vagnen och solens värmande strålar i ansiktet. Vi sitter på rad utanför vagnens dörr och ser ryggmusklerna på Bravo arbeta. Det är något meditativt över att sitta här och lunka fram med lövskuggorna farandes över ansiktet, särskilt fort går det inte men det är vackert. Fjorton nyanser av grönt passerar. Vi kör rakt igenom en liten stad som heter Moneytown och jag frågar John om de är rika de som bor här men han skakar bara på huvudet och skrattar, ”absolut inte”. Vi kör över böljande kullar och på smala asfaltsvägar där buskaget liksom har växt ihop som en tunnel runt själva vägen så det känns som att man kör rakt igenom en sagobok. En ny väg in till Narnia eller Underlandet, kanske?

Tinkerhästen Bravos rygg på Irland
Utsikt från vår vagn på Irland
Hästar på Irland

Som en irländsk kastrullresa

Tänker på Pip-Larssons kastrullresan som någon påminde mig om inför resan på Instagram. Eller en rundresande cirkus där vagnen kanske är full av pudlar och ovanligt starka män (hade varit något va?). Tänker även på just resandefolket som levde på det här viset, med sin häst och sin vagn. Vad skulle jag själv fylla min vagn med om det var utrymmet jag hade? Några gröna växter, lyxkaffe och en långhårig vit katt, tror jag. Fantasiresorna är lika spektakulär som verkligheten där vi lufsar fram. Klippetiklappeti.

Med häst och vagn på Irland.
Pip-Larsson från SVT:s öppet arkiv.

Tillbaka i stallet igen

Efter några timmar är vi tillbaka i stallet igen. Om man hyr häst och vagn i flera dagar så finns det flera olika glamping-ställen dit man kan köra och ställa sig över natten. På dessa ställen har Clissmann toaletter, hage till hästen och personal som kommer dit och hjälper till vid ankomst och avfärd. Äventyret går nämligen att boka även om man inte har någon tidigare hästvana, Neasa berättar att det faktiskt är ganska vanligt. Just därför är hon väldigt noga med att träna sina hästar på rätt sätt så att hon kan lita på att de kommer ta hand om deras gäster. Det märks. Med en häst som Bravo kan ingenting hända.

De flesta som kommer till Clissmann är barnfamiljer och många kommer år efter år för att hyra ”sin” häst, som de brukar börja kalla dem. Varje jul åker Neasa flera vändor till postkontoret för att hämta hem alla paket som kommit. Det är barnen som har skickat julklappar till sina hästar bestående av morötter, hästgodis och allt möjligt annat. Nyligen fick Neasa ett telefonsamtal från en mamma i Tyskland som berättade att hennes dotter gråter sig till sömns varje kväll i saknad av sin häst. I morgon ska Neasa därför gå och posta en gammal hästsko från hästen så att flickan får den till sin födelsedag.

Neasa och Bravo <3

Middag i byn Laragh

Eftersom varken jag eller Katarina är några vardagskockar direkt så har vi valt att upptäcka de kringliggande restaurangerna istället för att laga egen mat inne i vagnen. Så när det är dags för middag liftar vi återigen med Alan, den här gången in till byn Laragh. Neasa och Alan har tipsat oss om restaurangen Wicklow Heather som ska laga god mat på lokala råvaror.

Vi börjar med en gin och tonic gjord på lokalt tillverkad gin, och sedan tar jag en rätt bestående av lokalt hjortkött serverad med palsternackspuré, vinpocherade päron och en sky av svamp och enbär. Till det beställer vi på order av Alan deras specialitet: vitlökspotatis. Och ja, det smälter på tungan. Efterrätten talar nog sitt tydliga budskap på bilden här nedanför. Mätta till sprickningsgränsen rullar vi in i vår vagn igen vid midnatt.

En kall natt i vagnen

Det är inte direkt någon skönhetssömn jag sover den natten, det ska erkännas. Vi är här sista helgen som Clissmann har öppet för säsongen (mitten av september) och trots att både jag och Katarina numera är ganska vana frilufsare så har vi glömt allt vad varma kläder heter. Vi har alltså inte ens packat med ett underställ. Vagnen är kall och vi hackar tänder så att den nästan skakar. Men det räcker med en kaffekopp i morgonens värmande solstrålar för att få oss på bra humör igen. En sådan där kopp kaffe som liksom värmer hela själen och som är svår att någonsin glömma igen.

Det känns lite sorgligt att lämna Clissmann redan nästa dag. Men jag lovar Bravo att jag kommer tillbaka. Kanske med en egen kull Pip-Larsson någon dag? Är han snäll kanske ett knaprigt paket väntar till jul…

Om du blir sugen på att boka in något liknande gör du det på Clissmanns hemsida.


Resan var ett betalt samarbete med Tourism Ireland. Orden, bilderna, åsikterna och drömmarna är såklart och som alltid här på Fantasiresor enbart mina egna om inget annat anges. Den översta vykortsbilden är från Clissmanns hemsida.

2 comments

Write a response

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Close
Fantasiresor © Copyright. All rights reserved.
Close