Alaska, glöm inte mig och mina reskamraters oupphörliga jakt på äventyr. Glöm inte våra kluckande skratt åt våra enhörnings-sheet masks. Glöm inte Lenas vandring i flipflops eller kvällen på verandan med hemkörningspizza i solnedgången. Glöm inte den där känslan av oövervinnerlighet som bara kan uppstå när man nått en bergstopp. Låt våra tappra björnklappningar fortfarande eka tyst mellan träden. Alaska, förgät mig ej.
I takt med Dolly Parton rullar vi fram över Alaskas oändliga raksträckor, mellan bergsmassiv och skogar fulla av hemligheter. Fyra kvinnor på jakt efter äventyr i en bil med registreringsskylt Hering. I marker där förgätmigej är landskapsblomma och det går ungefär en björn på var femte invånare.
Tomorrow is waking let’s journey there together. Yesterday is gone but tomorrow is forever.Dolly Parton
Hyra bil i Alaska
Vi passerar Mountain Moose Road, Sheep creek och Polar Bear Inn. Vår hyrbil har vi fått tag på i sista sekund. Det visar sig nämligen att den hyrbil vi först bokat via ett större internationellt hyrbilsföretag inte tillåter oss att köra på vägen in till McCarthy. Några dagar innan avfärd lyckas vi därför boka om oss till den lokala hyrbilsfirman Midnight Sun. Vi får en bil med registreringsskylt Hering och i utbyte mot att de får ta ett foto på oss till sin hemsida så får vi en gratis gps. Det kunde inte ha blivit bättre.
Hering är vår bil, som blir vårt bandnamn, som tar oss fram över Alaskas vidder. Vår egen vita springare.
May your trails be crooked, winding, lonesome, dangerous, leading to the most amazing views. May your mountains rise into and above the clouds. Citat av Edward Abbey som pryder en diner vi stannar till vid längs med vägen.
Vi har gjort en plan inför resan över vilka ställen vi vill se. Ett gediget Google Docs som vi har fantasirest i sedan julafton. Det består av våra inbokade boenden, nationalparker, städer och en och annan vandringsled. Men vad det inte består av är fotostopp. En Hering full av resebloggare är en Hering som gör fotostopp. Ibland bara längs med vägen, ibland med en McFlurry vid en spegelblank sjö i North Pole. Jag gillar just den där balansen mellan totalt planlöst och struktur som vi lyckas få till. Någon skriker stopp och vi stannar. Sedan rullar vi vidare igen. I vår Hering under midnattssolen.
Spontana bergsäventyr
”Det är brant, men det går snabbt.” Att klättra upp på Lion’s head någonstans vid Glennallen är en av alla spontana stopp vi gör längs med vägen. En vandring som enligt kyparen ska vara just brant men gå fort. Vad han glömmer nämna är det ogenomträngliga snåret, de hala stigarna och den extremt branta bergsväggen. Men upp ska vi, och upp kommer vi. Vad annars? Där uppe väntar en magnifik vy över glaciären Matanuska.
Den himmelsblå förgätmigejen är självständig, har ett rikt inre och trivs bäst i skuggiga lägen nära vatten. Den kallas ofta för längtans blå blomma, och den kan ibland verka lite drömmande och fjärran till sitt sätt även om den också älskar att diskutera livligt.Citat från Linnés Uppsala om förgätmigej som är Alaskas landskapsblomma.
Vädret i Alaska
När vi besöker Alaska är det juni och enligt vår research ska det vara den varmaste tiden på året, temperaturerna kan nå tolv grader. Jag är inställd på att frysa och packar ullunderställ och vattentäta kläder. Föga anar vi att värmeböljan även nått Alaska och de allra flesta dagarna har vi närmare tjugo grader och strålande sol. Men som på alla bergstoppar med glaciärer är det kallt och blåsigt och under våra elva dagar hinner vi även pricka in ett riktigt gråmulet regnoväder. Olyckligtvis precis när vi är i den berömda Kenai fjords nationalpark.
Så summa summarum: vädret i Alaska varierar så var beredd på det mesta. Så här såg våra dagar i Kenai fjords nationalpark ut för det mesta:
Äta och dricka längs med vägen
Det här med mat- och sovklockan är något som blir särskilt påtagligt under en roadtrip. Fyra kvinnor med olika klockor, någon – till exempel jag själv – saknar helt matklockan men har en enormt punktlig sovklocka. Andra tvärtom. En glad Hering är en mätt Hering, konstaterar vi, och stannar till vid små diners längs med vägen så fort någons blodsocker är på väg i fel riktning.
Vi beställer tjocka pannkakor med lönnsirap, äggomeletter, toast med pommes, kaffe och ännu mera kaffe. Innehåller det där brunfärgade vattnet ens ett uns av koffein? Och varför kan jag plötsligt trycka tre tjocka pannkakor utan att känna mättnad? Alaska, förgät det gärna, men din mat är inte vad som får mig att komma tillbaka.
Alaska-borna
Innan vår avfärd får vi, som man gärna får när man ska åka till en avlägsen plats, höra historier om Alaska-borna. Om att många flytt lagens arm från övriga USA. Om extrema ensamvargar. Om vapen som de alltid bär med sig. Sant eller inte, de Alaska-bor vi möter är väldigt hjälpsamma.
En av dem är Joseph i Fox utanför Fairbanks. Han kommer inrullandes med sin flakbil under ett av våra spontana fotostopp på en skrotstation. Vi inser att allemansrätten inte riktigt gäller här och Katarina stegar fram med sitt allra största leende för att skapa fred. En halvtimme senare rullar vi därifrån, då har vi fått veta allt om Josephs upprustande av racerbilar, om hans längtan efter enorma vidder att röra sig fritt på, sett kudden han bundit fast vid bilfönstret för att ha någonstans att vila sin nakna arm på där den hänger ut genom fönsterrutan, och så har vi fått en vägbeskrivning ritad till oss i sanden – The Alaskan Way.
Så bor vi i Alaska
Under våra elva dagar i Alaska så hinner vi bo i både en jurta och en diner längs med vägen. Hotellen går under äventyrliga namn som Arctic Adventure Hostel och Grizzly Bear Resort.
Så här spenderar vi våra nätter för att vara exakt:
Natt 1 i Anchorage – Arctic Adventure Hostel
Natt 2 & 3 i Kenai fjords nationalpark – hus via Airbnb
Natt 4, 5 & 6 i Denali nationalpark – Denali Grizzly Bear Resort
Natt 7 & 8 i Fairbanks – Deluxe Mountain Yurt Getaway (Airbnb)
Natt 9 & 10 i McCarthy – Lancaster’s Backpacker Hotel
Natt 11 & 12 i Glennallen – Eureka Lodge & Restaurant (diner)
Läs mina reskamraters inlägg från Alaska:
Lena från Ladies Abroad
Jeanette från Jeanette Seflin
Katarina från Äntligen vilse
Alla foton som är tagna på mig kommer antingen från Lena, Jeanette eller Katarina.
Vilka fantastiska bilder på ett otroligt vackert landskap! Jätteintressant att läsa om ert äventyr i Alaska.
Stort tack! Vad kul att du tycker det. Och kul att träffa dig här om dagen.
Så fint du skriver om Alaska, det får mig att vilja åka dit på stört. Och älskar din redigering här, så rosa fluffigt och mysigt.
Tack vad kul att du gillar just redigeringen. Jobbar på att hitta ny optimal redigering nämligen.
haha. man blir ju så full i skratt! 🙂 🙂 🙂 Tha alaskan way, verkligen. Vilka minnen.
<3 <3 <3