Min vinterdröm stavas Tyrolen – skidåkning i Zillertal

I reklamsamarbete med partners

Hela familjen i ett litet trähus i Fjätervålen. Temperaturmätaren som närmar sig fyrtio minusgrader. Träden som knäpper av kyla. Fikapauser i värmestugans cafeteria. Minnesfragment från en skidvintersemester som etsat sig kvar, och som jag faktiskt inte riktigt har upplevt sedan de där sportlovsresorna med familjen på 90-talet.

Visst, jag har åkt skidor några timmar här och där sedan dess. Men jag har saknat att befinna mig på en plats under flera dagar där man går all in för skidåkningen, där det är kutym att gå upp i ottan trots semester för att man vill få så mycket manchester i backen som möjligt, och där världen är så fylld med snö att den blir helt tyst och det nästan känns som att man går runt i sina egna tankar om det inte vore för det där knorrandet under fötterna. Äntligen fick jag just min skidvinterdröm. Den stavas Tyrolen och här kommer den.

Dalgång och skidåkning i Zillertal

Zillertal är en lång dalgång i Tyrolen i Österrike. Dalen rymmer som ett pärlband av byar med tillhörande liftsystem, där den största byn är Zell am Ziller. Under min vistelse här bor jag, och min resekompanjon (tillika superslalomproffset) Sofi, i Ried och testar liftsystemen i Mayrhofen och Hochzillertal. Att ta tåget till Zillertal är ett hett tips, sträckan från München till Jenbach är nog den vackraste tågsträckan jag åkt på hittills. Från Jenbach tar du sedan enkelt det lilla tåget som går längs med floden genom hela dalen och som stannar till vid varje skidort.

Pop Down Hotel i Ried

Vi får hjälpa taxichauffören att hitta fram till Pop Down Hotel. En mycket diskret skylt avslöjar att det är ett hotell vi tillslut kommit fram till. Vi har lyckats pricka in första dagen de har öppet för säsongen och de är mitt uppe i att damma av möblerna och installera kassasystemet när vi rullar in genom dörren. Vintage-mys möter skandinavisk design. Det känns ungefär som att vi hamnat i något avlägset Wes Anderson-filmhotell.

Pop Down Hotel drivs av det unga paret Sylvia och Marcus. Byggnaden har drivits som hotell av Marcus familj i många år, men de senaste åren är det den yngre generationen som tagit över och gjort om konceptet totalt. Pop Down Hotel är ett så kallat popup-hotell, och man vet inte riktigt vad som händer här nästa säsong. Så det gäller att passa på.

Den lilla baren som tycktes så öde när vi anlände fylls på av olika sällskap under kvällen. Det är de polska kollegorna som flyttat sin julfest hit, och de lokala kompisgängen som kommit över för en spontan afterski. Vi serveras det ena delikatare rätten efter den andra tillagat av Marcus himself. Den familjära stämningen gör det svårt att gå och lägga sig till och med för en sömntuta som jag.

En natt på Pop Down hotel kostar från ca 800 sek (enkelrum inkl. frukost).

Tåget genom Zillerdal

Nästa morgon tar vi tåget längs med Zillertalbahn till slutstationen, Mayrhofen, för att testa skidåkningen där. Tåget går femhundra meter från vårt hotell, tar cirka trettio minuter att åka och stannar mitt inne i Mayrhofen, cirka tio minuters promenad från skiduthyrningen och skidliften. Om du har ett liftkort så gäller det dessutom även på Zillertalbahn. Bra start på dagen att svisha fram mellan små tyrolska orter insvepta i vit kristyr.

Mellan maj och oktober kör Zillertalbahn dessutom sträckan med ett gammalt ånglok, en sommar edition är ett måste…

Skidåkning i Mayrhofen och den där dalskidan

Harakiri, japanskt självmord, är namnet på den brantaste preparerade pisten i Österrike. 78 procents lutning. Den hittas just här i Mayrhofen. Och även om jag känner mig relativt säker på mina skidor, så ska jag erkänna att det är en lättnandes suck jag tar när vår guide berättar att vi inte ska ta oss ned för den. ”Are you crazy?” låter det till och med. Det är den där avsaknaden av tyngden på dalskidan hos mig som han syftar på, misstänker jag.

Faktum är att Mayrhofen startade som en populär sommardestination innan det även blev en populär skiddestination under vinterhalvåret. På somrarna kan du vandra eller rida på honungsgula haflingerhästar mellan alpstugorna och äta ost. En ny punkt på min bucketlist numera!

Knödel och kaiserschmarrn på en alptopp

Om du åker skidor i svenska fjällen består utbudet i backarna oftast av en värmestuga fylld med barn, prickigkorvmackor, varm choklad som spillts precis där du ska sätta dig och svettiga ullunderställ som immat igen varenda fönsterglugg. Okej, jag raljerar. Och jag vet även att alla inte har råd att lägga pengar på att äta ute, ja, vissa tycker säkert även att värmestugor är det mysigaste som finns. Men jag fick nog någongång där vid tolvårsåldern. Det är därför jag tycker så mycket om skidorterna här i Tyrolen. Här kan man få sin värmestuga om man vill, men man måste inte åka omvägar för att hitta riktigt bra mat med riktigt bra utsikt i riktigt sköna soffor. Perfekt för en flashpacker.

Adventsmarknad och glühwein

Vet inte om det är de snötyngda granarna, det glittrande silvertäcket som ligger över världen. Eller om man bara är bättre på att skapa en mysig stämning här i Mayrhofen. Men julmarknaden Mayrhofner Advent är även den som tagen ur någon julfilm på Netflix. Vi strosar runt bland de små stånden med en mugg med rykande glühwein i handen, värmer fingrarna vid brasan, lyssnar på blåskvintetten som spelar och klappar ett och annat får som också fått vara med.

Under varje helg i december är adventsmarknaden Mayrhofner Advent igång. Här kan du hitta tider och datum för andra events som pågår i området under just jul.

Österrikes bästa drinkar?

När Andreas Hotter blandar drinkar är det ungefär som att titta på en kemist som spelar musik. Noga avvägningar av olika smakers reaktioner med varandra, och en nypa konstnärlig touche som antagligen inte går att skriva ned ens i ett recept. Andreas har nyligen vunnit pris inom kategorin Mixology och berättar om just utmaningarna han står inför: ett enormt tryck bland gäster, men omöjligheten i att klona sig själv.

Cocktailbaren ligger inne i Hotell Englhof i orten Zell am Ziller som du också når med det lilla tåget. Praktiskt nog ligger den halvvägs mellan Mayrhofen och Ried. Även det ett familjehotell pyntat till tänderna inför jul. Tror det är just så här i början av december man bör till Zillertal, backarna är precis öppnade, turisterna ännu få, men julstämningen redan maxad.

Skidåkning i Hochzillertal

Andra dagen i Zillertal beger vi oss med tåget till skidsystemet som ligger i orten Hochzillertal istället. Tidigare har vi haft med oss en guide, men idag är det bara jag och mitt resesällskap Sofi som ska upptäcka backarna. Mantrat ”tyngden på dalskidan” går som ett eko i mitt huvud.

I Hochzillertal har de ett stort utbud av blå och röda backar vilket är helt i min smak. De är breda, välpistade och långa vilket jag gillar – mer tid i backen, mindre tid i liften. Faktum är att liftkö knappt existerar här, tror inte jag köar någon gång alls under mina dagar i Tyrolen. Vi varvar skidåkning med tryffelpasta och ljuva cappuccinos. Perfekt kombination.

Fika på Kristallehütte

Även om vår paus i Kristallhütte blir minst en hel timme på grund av trötta kroppar, så hinner vi inte se så mycket mer än den hipstriga kafédelen som levererar perfekta cappuccinos. Men Kristallhütte är så mycket mer förstår vi. Det är romantiska sviter, spa med panoramautsikt, och restaurang 2147 meter över havet. Det är även en scen för DJ:s och olika festivaler under året.

Tryffelpasta with a view

Sista lunchen på resan spenderar vi på den italienska restaurangen Albergo uppe på toppen i Hochzillertal. Du som följt Fantasiresor ett tag vet redan hur svag jag är för just italiensk mat, särskilt när den stavas tryffelpasta och caprese. Vår resa i Zillertal kan med andra ord inte sluta på ett bättre sätt. Vi är så mätta tillslut att jag undrar om vi ens kommer orka ta oss ned igen. Det gör vi. Även om jag fulåker när inte Sofi ser, med tyngden någon helt annanstans än på dalskidan.

Imorrn åker jag till Åre för att tillsammans med Zillertals turistbyrå, Visit Tirol, Sofi och de andra bloggarna som deltog i kampanjen (Lisa och Jennifer) berätta om våra upplevelser. Ses vi där kanske?

---

Läs mer

• Om mina skidkläder som jag har på mig på bilderna i det här inlägget.
• Jennifer Sandströms inlägg från Zillertal, hon var där samtidigt men fick vara med om andra spännande saker och skidbackar.

---

Resan gjordes som en del av kampanjen #LoveTirol och #FeelAustria i samarbete med Iambassador och på uppdrag av Zillertal och VisitTirol. Orden, åsikterna och bilderna är som alltid enbart mina egna.