Äggmacka på inlandsisen

Turen sponsrades av World of Greenland – Arctic Circle.

Inlandsisen och jag har aldrig riktigt haft något förhållande. Att den finns, det visste jag väl. Men exakt hur/var/vad/varför? Det har liksom känts mer relevant att reda ut andra delar av livet. Tills jag alltså fann mig själv med isdubbar under fötterna och med ett stadigt grepp kring vandringsstavarna smygande fram som en halkrädd pensionär – ut på den grönländska inlandsisen.

Som att ha landat på en annan planet. På månen. Eller sväva runt uppe bland molnen. Det är svårt att greppa. Jag har varit på glaciärer förut på Island, Nya Zeeland och i Frankrike. Men det går inte att jämföra med inlandsisen. Den är oändlig på alla sätt.

Isskiftningarna i turkosa toner, horisonten i mer violetta nyanser och så de svarta fälten av grus som hamnat ovanpå isen. Och så tystnaden! Ni kan ju föreställa er tystnaden som uppstår med två till tre kilometer tjock is under fötterna och omgiven av 1,7 miljoner kvadratkilometer stor ismassa(!).

Vad är skillnaden mellan en glaciär och inlandsis?

Inlandsis är egentligen en jättejättestor glaciär som rör sig lite annorlunda och som är över femtiotusen kvadratkilometer stor. I ”fingrarna” av den grönländska inlandsisen har det bildats glaciärer. Den största som går att nå från Kangerlussuaq heter Russell Glacier.

Mot slutet av 90-talet påbörjades bygget av en hemlig testbana för Volkswagens bilar mitt ute på inlandsisen. Ett avancerat maskineri som skulle bestå av en 150 kilometer lång väg rakt ut på inlandsisen, med tillhörande hotell och restaurang. Halvvägs genom projektet, och med miljoner spenderade och mängder av maskiner och arbetare involverade, insåg man att isen levde sitt eget liv och det var helt enkelt för svårt att hålla testbanan i trim. Hela byggprojektet övergavs. Under vår vandring hittar vi en vägpinne och en rostig konservburk som påminner om bygget som en gång varit. De är de enda spår som finns kvar, resten har svalts av den flera miljoner kvadratkilometer stora ismassan.

Under ett par timmar vandrar vi runt på isen. Klämmer oss igenom trånga turkosa isfickor, kikar in i grottor och picknickar baguetter i solstolar hos ett annat gängs camping. Där finns även en toalettstol för den nödige. Jag nöjer mig med kaffe och äggmacka, och antecknar ”tur med huskies till inlandsisen och sova under norrskenet på vintern” i min bucketlist.

Turen från Kangerlussuaq till inlandsisen sponsrades av World of Greenland – Arctic Circle. Orden och åsikterna är som alltid här på Fantasiresor enbart mina egna.